Ny hobby!

Jag har en ny hobby. En kreativ sådan för en gångs skull, nämligen smyckesskapande - hör och häpna. Jag har gått en kurs i tillverkning av silversmycken så nu gör jag halsband, tags, och ringar för fulla muggar. Någon dag kanske jag till och med törs visa upp något alster!

Att gå kurser är faktiskt jäkligt underskattat. Det finns ju tusentals roliga kurser man kan gå, allt i från blomsterbindning till japanska. Nästa mål är att komma iväg på den där fotokursen som jag trånat efter sen jag gick i gymnasiet. Kanske dags att komma till skott?

Så var det ett nytt år igen

Mitt nyårslöfte är att jag ska bli elakare. Det kanske låter hemskt, men jag har bestämt mig för att bli bättre på att säga ifrån, att inte vara för snäll jämt och att stå för vad jag tycker även om det är mycket besvärligare. Inte för att jag är dålig på att stå för vad jag tänker och tycker, men ibland är det så lätt att låta saker passera utan att man regagerar mest för att det är edet enklaste.

Ett exempel på detta kom redan första helgen efter nyår när vi skulle på bio. Vi hade köpt biljetterna via internet och betalat tre av fyra med VISA och ett med presentkort. På så sätt slapp vi köa och hämtade bara ut biljetterna i biomaten. Smidigt! Den fjärde biljetten skulle däremot hämtas i biljettluckan eller i godiskiosken. Bra, tänkte vi, för vi ska ju ändå köpa godis och kön till biljettluckan var milslång. När vi kom fram till tanten i kiosken börjar hon klaga på att vi skulle hämta ut en biljett där och sa att det är ju mycket bättre om vi hämtar den i kassan eftersom "det var så lång kö" och att det ju är "två olika system" och massa annat... Så valet stod mellan att snällt gå och ställa sig sist i kön till kassan, eller att bli förbannad över att skyltarna och personalen säger emot varandra, (plus att personalen dessutom är jäkligt otrevlig). Mina argument var istället att om det står på en skylt att man kan hämta sin förbetalda biljett i kiosken så är det smidigare för kunden att göra som det står och slippa stå i två köer. Om det nu är besvärligt och det är två olika system så är inte det kundens problem. Ändra skylten eller fundera över vad som är smidigast i kundsynpunkt.

Jag valde att bli förbannad och det ledde till en diskussion som tog flera minuter. (Tänk vilken kötid hon sparat om hon bara skrivit ut biljetten från början.) Till slut gick vi därifrån med alla fyra biljetter, och jag kände mig som jag precis vunnit ett slagsmål utan en skråma på kroppen.

Det här med att vara elak har sina fördelar. Det vet ju alla som jobbat inom handels. De som är bitchigast får alltid som de vill till slut.

Pepparkakshus och annat julstök

Idag har jag varit julig och bakat pepparkakshus. Jag har även bakat någon hälsosam variant på pepparkakor utan kolhydrater. Tyvärr blev de så motbjudande att jag inte ens vill lägga upp receptet. Sedan glömde jag smält socker på plattan och en rökutveckling utan dess like spred sig i hela lägenheten. Jag fick panik och slängde upp balkongdörren och började vifta med toalettdörren för att blåsa bort rök från brandvarnaren. Brandvarnaren utbröt dock inte, vilket gjorde mig väldigt lättad. Men så här i efterhand känner jag en viss oro över att den inte med ett minsta pip talade om att det vara fara och färde... Dags att kolla upp säkerheten här hemma?


Första advent

Jag har precis börjat julpynta. Det innebär att jag har hämtat en låda krafs från vinden och ställt på hallgolvet. Sedan tog min motivation slut. Sambon A är däremot i full fart med att stryka julgardiner med små tjocka tomtar på. Juligt värre.

Helgen har varit händelserik. I fredags bjöd vi in några kompisar på glöggkväll. Bästa killpolaren C tog med sitt nyaste kompisfynd som är en jättecool snubbe som har ett jättecoolt jobb och som pratar om jättecoola saker. Jag vill också bli kompis med honom och jag och C har redan börjat fila på en strategi om hur vi ska verka mycket häftigare än vi egentligen är och på så sätt behålla honom i vår vänskapskrets och således sola oss i glansen av hans coolhet.

I lördags var vi några som träffades hemma hos kompisen E, och sen drog vi ner på krogen. Det var typ år och dar sedan jag var på en vanlig heteroklubb, så det tog en stund att vänja sig. Det är lustigt att gå ut i en liten stad. Man lyckas alltid träffa på ett halvt dussin personen som man hade hoppats aldrig behöva uppvisa sitt nylle för igen. Bland dem ett ex till ett ex som jag "råkade" knuffa till lite i en trappa på gymnasiet, ett gammalt ragg ur högstadiet som blivit skitlång och töntig, ett hatobjekt ur min klass i gymnasiet som jag på "låtsas" försökt utöva woodoo på och några andra som jag inte ens bevärdigar med att nämna. Däremot träffade jag några trevliga också, typ E från gymnasiet som berättade att hon börjat plugga juridik.

Sedan skulle jag gå iväg på toa och öppnade toadörren. Där stod en panikslagen tjej som i handen höll den andra delen av handtaget som lossnat och gjort att hon suttit inlåst. Hon tackade så hemskt mycket att hon äntligen blev utsläppt. "Inga problem" sa jag chockerat och glömde bort att gå på toa.



Göteborg är fint

Nu har jag varit i Göteborg i tre dagar och åker norröver igen i morgon. Det har varit nice att besöka den här fina staden. Tyvärr har jag mestadels hållit till på mässan, men ikväll ska jag pallra mig bort till Liseberg och spana in deras julpreimär! Man måste ju passa på när man ändå är här.

Jag har en känsla av att Göteborg är en nice gaystad. Min gaydar har pipit till en hel del! Jag skulle till och med kunna tänka mig att flytta hit på heltid. Inte för att jag funderar på att flytta ifrån Norrland, men ibland är det kul att leka med tanken.


Göteborg, here I come!

I morgon klockan 13.00, norrländsk tid, drar jag söderut för att jobba på utbildningsmässan Kunskap & Framtid i Göteborg torsdag till söndag. Det ska bli trevligt, trots att flygplan är min stora skräck i livet. Ser mest fram emot hotellfrukost fyra dagar i rad dock. Samt att jag ska passa på och träffa exkexet Bruden M som flyttat tillbaka dit efter typ två år i Norrland. Det var jättelängesen jag såg henne så det ska bli kul att hälsa på nere i hennes gamla hoods.

Nu måste jag fortsätta packa.

Om båda i en relation är kära i samma person, räknas det som otrohet då?

Jag och A har en liten crush.

Dock inte på varandra utan på Mariette i Idol! Redan första gången hon gled in i TV-rutan vidgades fyra ögon och två hjärtan började banka lite extra här hemma hos oss. Vår gaydar var nära att haka upp sig och vi svor på att äta upp varandras dojjor om det visade sig att hon av någon outgrundlig anledning skulle föredra män framför kvinnor.

Det var obefogad oro som tur va, och vi slapp äta skor. Det visade sig dessutom att A känner hennes tjej. Såklart. Typiskt gayvärlden. Men då fick vi i alla fall anledning att lägga Mariette på hyllan och återgå till att bara vara kära i varandra. Vilken tur! Hur är det egentligen om båda i ett par skulle råka bli kära i samma person? Det måste ju vara jättekrångligt. Får man ha olika veckor då?

Nu är vi istället stolta fans som faktiskt måste inse att vi blivit Idol-knarkare av stora mått. Vi har väl aldrig följt Idol så här intensivt. (I alla fall inte erkänt det.) Det är kul att vara flata när man spelar i samma team som en person som Mariette som är så charmerande och ball! Hon sätter lite guldkant på vår annars ganska oglamorösa och inrutade gayvardag. Det är coolt att vi också är flator och alltså är liiite mer som Mariette än vad alla andra vanliga heterosvensson-bondlurkar är!

Vi röstar sönder våra SMS-tummar.

Att blogga eller inte blogga - det är frågan

Tänk att det fortfarande är flera besök om dagen i min lilla bortglömda blogg. Fantastiskt! Jag undrar hur det kommer sig att man trillar in här.

Det är både skönt och tråkigt att jag inte bloggar här längre. Det är skönt eftersom jag numera är ganska anonym igen, som tanken var från början. Det är svårt att ha en anonym blogg när fler och fler får reda på vem man är. Men det är tråkigt också. Det finns ju en viss charm i att vräka ur sig sina vardagliga funderingar och bryderier, och att dessutom faktiskt ha några som läser det (!). Och framförallt saknar jag er alla som (i alla fall enligt besöksstatistiken) klickar in på bloggen då och då och läser mina banala små anteckningar.

Detta gör jag nuförtiden:
- Åtta-till-fem-jobbar.
- Glor på tv-serier.
- Kollar på när A renoverar (hjälper till någon enstaka gång).
- Filar på en skiss till en brudklänning som jag tänkt få användning av under kommande år.

Kan man bli kär på nytt i en ny frisyr?

Min sambo A har klippt sig. Det är kortare runt ena örat och axellångt och väldigt uppklippt i resten av håret. Det är riktigt snyggt! Jag blev nästan blyg när hon gled in på mitt kontor i torsdags. Hon gick in och pratade med min kollega/polare L och jag stod bara som ett fån och betraktade henne och kunde inte komma på något smart att säga. Det kändes ungefär som första gången jag träffade henne när jag helt ogenerat började prata om vitmålade pallar. Hur kan en sån sak vara det första man kommer på att prata om?!

Hon är cool min A. Och så het så man bara kan smälla av!

Förövrigt så har jag designat kondompaket som ska användas på en mässa om två veckor. När vi började arbetet med kondomerna pratade vi målgrupper och funktion. Någon sa då "men vi får ju inte glömma att kondom inte bara skyddar mot sjukdomar, man måste tänka på målgruppen som skyddar sig mot graviditet också." Jag satt förbryllad och undrade vad han menade innan det gick upp för mig att jag nog har grottat ner mig alldeles för långt i homoträsket som inte längre ens reflekterar över att vissa som har sex  med varandra faktiskt kan bli med barn.

Vi har utökat familjen

Nu är vi stolta ägare till en jättefin sandfärgad bil! Det är en Renault Megane bla bla bla (några siffor och bokstäver som jag varken minns eller förstår.) Det är en 2008 som bara gått drygt 3000 mil så den luktar fortfarande nybil. Vi hade tänkt köpa en bil i 50.000 kronors-klassen. Men det gjorde vi inte, utan nästan tripplade den summan... Men däremot fick vi 10.000 kr i rabatt i miljöbilspremie. Klart man ska tänka på miljön! Så på något underligt sätt kändes det i bilaffären som att vi TJÄNADE 10.000 spänn. Vi funderade lite kritiskt angående detta när vi sedan var på banken och förde över pengarna. Men då var vi redan så kära i bilen att vi tänkte "äsch, det är den väl VÄRD". Gud vad lurad man är egentligen.

Nu väntar jag bara på att flickvännen A ska ta körkort så att vi faktiskt har behov av bilen också. Jag bor ju bara tvärs över gatan från mitt jobb så just nu kommer vi ju bara att åka och handla med den när vi är lata och inte orkar gå in till stan som tar 10 minuter. A kommer däremot dra ner restiden till och från jobbet med typ en timme när hon väl tar körkort.

Det roligaste med bilen är att det inte finns någon nyckel utan det är ett litet kort man stoppar in och sen trycker man på en startknapp så startar bilen. Roligt! Fast ganska opraktiskt eftersom kortet är bra mycket större att släpa på än vad en bilnyckel är.

Jag känner mig så vuxen som har en egen bil som man inte måste lämna tillbaka när man har kört färdigt!

Racer-bebis

Igår fick kompisen H en liten bebis! En racer-bebis dessutom som föddes på typ en timme. Känns som att det bara var igår som hennes mage började synas så smått och jag var helt fascinerad över livets under. Det blev en liten pojke! Pojken E. Har bara sett honom på en liten suddig mms-bild ännu, men jag hoppas att jag och flickvännen får åka och hälsa på när den nya lilla familjen kommit i ordning.

Jag är sugen på att lukta bebisen lite på huvudet och killa den lite under fötterna!

Heterorykten och luftpussar

Om någon hör heterorykten om mig, eller helt enkelt vanliga psykopatrykten så kan jag lugna er med att berätta att det inte alls var meningen att det skulle hända. Det var en sån där pinsam grej som man inte riktigt förstår det fasanfulla i förrän det är för sent.

Jag satt och lunchade med mina kollegor i restaurangen när A ringer från Stockholm. Hon går en chefsutbildning där och är därför borta var tredje vecka. Vi var gulliga i telefonen och för att inte behöva rodna inför mina kollegor så lutade jag mig bort från bordet och hängde lite över ett räcke bakom bordet. När vi ska avsluta samtalet säger jag högt och tydligt "puss puss!" Jag håller telefonen under håret så det ser nog mest ut som att jag vilar huvudet i handen och sitter och dagdrömmer men armbågen på räcket.

I samma ögonblick som jag säger de två gulliga ordet går en kille förbi och vi råkar precis få ögonkontakt. Jag hör mig själv i slow motion när jag tittar killen in i ögonen och formar munnen till de två puss-orden. Han tittar förundrat på mig. Först ser det ut som att han ska säga "Va? Vad sa du?" och sen såg han ut som man gör när man först inte trodde att man hörde, men att ordens betydelse till slut ändå formas i hjärnan och man hör i efterhand. Sen visade han ett tredje ansiktsuttryck och såg ut som man ser ut när man ser någon göra något galet och man snabbt identifierar personen som mentalt störd eller i alla fall lite efterbliven och bara ignorerar personens uppenbart sjuka beteende. 

En millisekund senare slog pinsamhetens kraft ner i mig och jag översköljdes av en omedelbar impuls att springa efter killen och förklara att jag normalt inte brukar sitta och uttrycka kärleksord till killar som går förbi mig på offentliga platser. Men när man ska förklara en sån där grej är faran att man bara verkar ÄNNU mer störd. Det är svårt att bevisa att man inte är störd genom att tala om att man inte är störd eftersom det bara verkar ännu mer stört. Så jag valde att sitta kvar. Och när han kom tillbaka och gick förbi två gånger till så låtsades jag inte se honom och försökte att se ut som vilken annan makaronsmaskande restaurangbesökare som helst. Nu i efterhand har min hjärna börjat rekonstruera verkligheten och min självbevarelsedrift och överlevnadsinstinkt samarbetar i ett försök att få mig själv att tro att han gick förbi för att han hoppades på ännu fler luftpussar.


Nära-tutt-upplevelse hos tandläkaren

Jag var hos tandläkaren i onsdags på kontroll. Min tandläkare hette Sandra och såg mer ut som en frisör än tandläkare. Hon pratade lika mycket som en frisör också. Hon småpratade av typen "Vad jobbar du med då? Är du ifrån stan? Använder du tandtråd?" och jag svarade så gott jag kunde med munnen fullproppad av verktyg och röntgenplåtar. (Hur tror tandläkarna att man ska kunna svara på småprat? Eller pratar de mest utan att lyssna bara för att slippa en påträngande, nervös tystnad?)

Sedan hände något galet. Tandläkare Sandra lyckades tappa något verktyg på andra sidan av mig där jag ligger nerfälld och gapande i tandläkarstolen med ett neonblått ljus som lyser upp hela fejset. Hennes reflex är självklart att kasta sig över mig för att fånga verktyget. Detta får följden att jag får hennes tuttar uppkörda i ansiktet. Hon lyckades fånga verktyget och drog sig hastigt upp och utbrast "Nämen ojsan!"

Där låg jag kvar och gapade med både uppspärrad mun och ögon, helt utan hjälp av verktyg. När hon sedan berömde mina tänder så mycket att jag nästan ville rodna började jag undra om det inte var så att hon stötte på mig. Men näe, tänkte jag sen. Så där säger hon säkert till alla som hon råkat trycka tuttarna i ansiktet på.

Kvartalsrapport

Livet rullar på. A och jag har varit tillsammans i över ett och ett halvt år. Shit vad tiden har gått fort. Att läsa bloggen från början känns som ett helt liv sedan. Då hade jag inte ens kommit ut för min familj, och inte för alla kompisar. Idag känns det väldigt främmande Jag kan inte tänka mig ett liv där mamma och pappa inte vet att jag är gay, och att jag ljuger för mina kompisar för att de inte ska få reda på vem jag är tillsammans med. Tänk att man smög så! Varför egentligen!?

Nu har jag jobbat på mitt första fasta heltidsjobb i snart fem månader. Jag har redan fått en praktikant och introducerar samtidigt en tjej som är nyanställd. Man kan inte längre skylla allt man inte kan på att man är "nyast på jobbet". Inte för att fem månader är särskilt länge, men ändå.

Jag älskar mitt jobb. Jag sitter på kontoret, springer på möten, planerar strategiska kommunikationsinsatser, skriver, ringer, analyserar, planerar, fikar, pratar, och fikar lite till. Sånt där som vuxna gör. Slutsats: Jag är vuxen nu. Chock: Är jag vuxen nu!? Insikt: Jag ÄR faktiskt vuxen nu. Inte bara vuxen som att man har ett jobb utan att man lever på ett helt annat sätt. Lite mer planerat och inte så impulsivt, galet och känslostormade.

Istället för att bara längta till helgen och nästa stora fest längtar jag efter mysiga hemmakvällar, rödvin, middagsbjudningar och parkeringsplats med motorvärmarstolpe. Och den där fantasin om små trippande barnfötter verkar snarare underbar än hysteriskt skrämmade. Fler och fler skaffar barn runt omkring oss, och fler bebisar är på väg. Man kan inte annat än att ryckas med i det här paradigmskiftet som så smått börjar göra sig synligt. Nu är det i och för sig lite svårare att bli på smällen när man är i en relation med dubbla uppsättningar ägg och noll spermier, så oavsett om småfotstrippande verkar mindre läskigt nuförtiden så trippar dom fortfarande runt många mil härifrån.

A åker till Manchester i helgen och jag ska vara ensam hemma. Förmodligen blir det till att hjälpa syster att flytta. Hon ska flytta in i en lägenhet två hus ifrån mig! Jag är så glad!

Jag får finfrämmande i jul!

Pratade med min vän T i förrgår. Hon mådde bra och hade precis börjat på sin nya tjänst och jobbade för fullt där nere i Jönköping. Det känns som år och dar sedan vi pluggade ihop här uppe. Men ändå går tiden så fort. Det är konstigt. Hursomhelst så pratade vi en stund och sedan avslöjade hon att hon kommer hit upp till Norrland i mellandagarna! Det ska bli så himla kul! Saknar henne massor!

Idag har jag suttit i möte precis hela dagen och pratat om hur vi på kommunikationsavdelningen där jag jobbar ska lägga upp vårt framtida arbete och hur vi ska dela upp ansvarsområden. Jag kommer troligen att bli ansvarig för events och direktmarknadsföring. "Ansvarig"...det låter så vuxet!

Jag är en sån där brud som tänder på andra brudar. Flatvärlden kan för den nyfikne verka både skrämmande och fantastisk på samma gång. Den kanske är något trasslig och lite för trång, men den är också full av passion, stormande känslor, vackra skönheter, kärlek och sex. Det här är lesbiska vardagsäventyr från min synvinkel av livet.