Femmelicious

I lördags var jag och flickvännen inbjuden till min barndomskompis som vi kan kalla Budde. Hans och mina föräldrar var bästa kompisar när vi var små (och är det fortfarande) så både han och jag och våra syskon har umgåtts en hel del under åren. (Att båda han och jag blev gay är nog bara ett lyckligt sammanträffande. Eller?)

Han hade i alla fall bjudit in alla sina vänner för att presentera för sin nya pojkvän. Pojkvännen var söt, om än lite smått skräckslagen. (Men vem skulle inte vara det om ens partner slog till med stort partaj bara för att man ska lära känna alla dennes polare? Man kanske kan ta en och en i sänder, men nej inte Budde.)

Det var jag och min flickvän som var flator, sen var det min syrra, Buddes syrra och två polare till henne, sen var det flertalet bögar. Vi trodde att några var tillsammans för de satt så nära och tog på varandra, men sen började de prata om sina respektive som man av samtalet förstod att de inte befann sig på samma fest.

Det blev en galet rolig kväll hur som helst! Queerdiskussioner i köket med en bög som gestaltade sitt outande för en alldeles för förstående mormor, en musiktävling med låtar som Svenne Rubins "Långa bollar på Bengt", alla Madonnas låtar från åttiotalet och en full Budde som käkar bananer på löpande band och som dansar till Lena Ph:s "Det gör ont" med en blöt skurmopp.

Ett samtal i vardagsrummet utredde även en eventuell anledning till varför både Budde och jag blev gay när vi växte upp:
Budde: F, kommer du ihåg när vi var små när vi var hemma hos dig och lekte?
Jag: Haha, ja det var ju fler än en gång!
Budde: Ja men den där gången när vi lekte nere i källaren med madrassen, du vet?
(Alla bögarna tittar häpnadsväckande på varandra och börjar fnittra hysteriskt.)
Jag: Hahaha, när vi var i källaren och lekte med madrasser? Ja det kommer jag ihåg!
Någon: Det var efter det som ni både blev GAY!
Alla: Hahahahahaha!

Shit vad vi garvade sen, mest Budde och jag. Själva leken hade dock mer oroande drag än vad bögarna trodde. Vi hade använt madrassen för att spjärna upp dörrhandtaget så att min mamma blev inlåst i tvättstugan i flera minuter. Så jag skulle hellre säga att vi efter den dagen snarare utvecklat vår sadistiska sida än vår queera. Freud skulle säkert ha ett och annat att säga om både den ena och den andra aspekten.

Jag hoppas det blir fler bögfester snart!

En bisexuell brud i ett hus med 16 heterograbbar och 16 lesbiska brudar som alla tävlar om hennes kärlek.
Kan det bli mer drama?

Om ni har missat denna helt sjukt galna serie så bara måste ni kolla in den på MTV.  Alla mina polare är helt sålda på Tila Tequila och hennes galenskaper och andra säsongen har redan kört igång i USA.

Här får ni ett smakprov ur första säsongens crazyness:

Den ljuvliga våren har äntligen kommit till och med till Norrland! Det har varit soligt och varmt* i flera dagar, gruset har sopats av asfalten, en och annan blomma har tittat fram och alla norrländska bonde-varianter av Stockholms stureplansstekare har hittat sina parkbänkar och jäser i solen utefter gågatan genom centrum. Som en lång utomhuscatwalk, norrland-style.

Plötsligt finns det människor i stan igen. Under vinterhalvåret, som är bra mycket längre än ett halvår när man är bosatt här uppe, så går människorna i ide och vaknar inte till liv för än ungefär vid den här tiden på året. Det är nu folket dumpar sina brudar/snubbar som de kurat ihop sig med under vintern mest för att ha lite varmt sällskap. De skaffar nya tjusiga kläder, solar lite solarium för att inte erkänna att det är för kallt för att sola magen utomhus, och de börjar träna för att komma i form inför beach 2009.

Det är lite där jag är nu. Inte på dumpningsstadiet, men snarare det där med beachen och den bleka, lite runda magen. Som tur är har jag fått ett träningskort via jobbet, så jag får träna gratis på stans bästa gym som ligger ungefär trettio meter ifrån min trappuppgång. (Det finns med andra ord inte EN ENDA bra anledning att inte orka gå och träna.)

Problemet med att gå på gym är att jag är världens tävlingsmänniska. Om jag går på Body Pump och tjejen bredvid mig lyfter tyngre, så tar jag hellre två kilo extra och håller på att dö, hellre än att anpassa mig efter mig själv och se till att jag gör rörelsen RÄTT och inte bara att jag GÖR den. Nåväl, jag VET ju att jag inte borde tävla. Men likt förbannat gör jag det ändå. Personerna runt omkring mig har säkert ingen aning om mina självdestruktiva små tävlingsutmaningar och de bryr sig säkert inte för fem öre om jag tar tio kilo eller ett halvt. Självdestruktivt var ordet.

Nu ska jag sätta mig på balkongen och njuta av solens uppiggande effekt. Klockan tre ska vi planera vår examensfest. Tänk att jag om en månad har en kandidatexamen inom kommunikation! Det ni!

Jag och flickvännen var och handlade kattmat i en liten pyttebutik precis nedanför oss igårkväll. De har svindyra priser och överlever på att folk inte orkar gå tio minuter till Hemköp och Ica. Precis som vi inte orkade igår när vi insåg att katterna höll på att svälta ihjäl för att de hade slut på mat. Så vi knatade in i den svindyra pyttebutiken och hejade som vanligt på snubben som alltid sitter i kassan. Han hejade och såg glad ut.

Vi gick till kattmatshyllan och plockade en burk. Sen på vägen till kassan plockade vi på oss en juice och något mer. Sen kommer vi fram till kassan och snubben blippar på kattmaten och ser ut som om någon sorts pollett hade trillat ner. Så utbrister han under högljutt skratt:

"Jag är också LESBISK, hahahaha. För jag gillar TJEJER. Hahahaha!!"

Vi snackar om en snubbe som är 40+ och som verkar förhållandevis normal. Fram tills igår alltså. Sambon och jag tittade på varandra helt chockade. Vi skrattade tveksamt och försvann därifrån så fort som möjligt. Till saken hör att vad jag vet så har vi aldrig visat några lesbiska sidor inne hos honom. Det är inte så att vi hånglat upp varandra utanför mjölkdisken eller skickat slängkyssar över grönsaksbordet. Vi har inte ens hållit varandra i handen vad jag vet.

Så vad var det som avslöjade oss? Jag återkommer hela tiden till kattmaten. Visst har jag väl hört att den stereotypa flatan har spretigt hår, snusar och äger minst en katt. Men är dessa tre saker så tydliga med mig att jag ska behöva bli outad av butikspersonalen?

Bakom mig i kön stod en tjej som jag pluggat med en gång i tiden. Visste hon inte redan att jag är sambo med en tjej så vet hon det sannerligen nu.

Jag tror jag ska gå på Hemköp nästa gång. Där får man vara hur lesbisk man vill utan att sticka ut.

Jag skulle raka benen igår. Ett projekt som brukar gå relativt snabbt och lätt. Jag har en sån där räserrakhyvel, Super-Duper-Mac-Turbo-typ. Sylvass. Jag brukar inte vara så värst seriös och använda riktigt rakskum och shit, utan balsam brukar duga fint. Men igår hittade jag en gammal flaska av icas rosa rakskum och tänkte att om det ändå fanns hemma så varför inte.

Problemet var att den var lite gammal så att man fick pressa SKITHÅRT på knappen för att skummen skulle sippra ut. Och lite snabb och effektiv som jag ville vara så blandade jag ihop höger och vänster hand och pressade SKITHÅRT, men tyvärr inte på flaskknappen utan på rakbladen.

OCH DET KOM MASSA BLOD.

Vid det laget hade jag hunnit raka vänsterbenet, men inte högerbenet så det fick fortsätta vara hårigt. Jag tänkte att eftersom jag ligger på höger sida i sängen så är det ändå troligast att sambon kommer gnussa sig mot vänsterbenet. (Eftersom jag sällan ligger på magen.)

Sagt och gjort. Jag tejpade ihop tummen och den slutade blöda efter en stund.

Idag gick jag på spinning och hade totalt glömt bort gårdagens lilla olycka. Tyvärr blev jag påmind när jag kliver in i spinningsalen iförd träningsshorts och inser att vänsterbenet är snyggt och slätt, medan högerbenet är orakat och hårigt. (Hoppsan.) Men det är sånt jag bjuder på.

I förrgår ringde mitt ex som jag var tillsammans med när jag startade den här bloggen. Hon skulle upp till min stad på ett seminarium tillsammans med en kompis. Tyvärr hade deras boende fuckat sig, så hon och kompisen behövde någonstans att sova. Eftersom jag och min nuvarande sambo bor i en trea så erbjöd vi oss att hon och kompisen kunde bo här. Det kändes på något sätt självklart eftersom hon är en gammal kompis. Men sen kändes det jäkligt bisarrt på samma gång. Jag skulle ALDRIG NÅGONSIN vilja sova hos ett ex och dennes nya. Men hon hade tydligen inget problem med det alls.

Min sambo hade inte heller några problem med det. Jag skulle ALDRIG NÅGONSIN känna att jag inte hade några som helst problem med att nåt av HENNES ex skulle sova här. Så det handlar tydligen om att det bara är jag som ser det sjuka i det hela. Jag skyller min inställning på att jag levt i en heteronormativ värld med många svartsjuka och principfasta inslag. Dessutom verkar flator kunna infinna sig i det mesta, eftersom alla är polare med alla. En flatas halva vänskapskrets kan ju vara gamla avdankade ex. 

Detta hade ALDRIG inträffat på den tiden när jag levde som hetero. Om jag hade kommit hem till min snubbe och sagt att mitt ex måste sova över hade jag nog inte ens blivit tagen på allvar, eller så hade jag fått flytta hem till Norrland ögona böj.

Exet mådde i alla fall bra och hennes kompis mådde också bra. Kompisen har förövrigt haft en fling med ett annat av mina ex. Världen är liten och alla vägar bär till Rom. Eller till mig.

I morse åkte de tillbaka till Stockholm. Övernattningarna gick smärtfritt och jag tror ingen tyckte att det var särskilt jobbigt. Jag tycker trots allt att det är otroligt skönt att det fungerar så bra. För jag vill väldigt gärna fortsätta vara kompis med exet, och därför är det ju kul att sambon och exet kommer så bra överens och faktiskt verkar gilla varandra.

Så länge dom inte börjar gilla varandra FÖR mycket förstås...

(Att ens partner blir kåt på ens ex är en annan grej som aldrig skulle ha inträffat på den tiden jag levde som hetero.)

Jag har börjat på mitt nya jobb. Jag har fått ett arbetsrum där jag sitter tillsammans med en vikarierande bildlärare och en IT-kille som jag aldrig sett än så länge. Jag satt där en snabbis idag mellan diverse möten.

Bildläraren pratade om sin kommande födelsedag och vad hans fru skulle ge honom i födelsedagspresent. Han ville egentligen åka till Frankrike nu under våren, men han tyckte inte att man kunde önska sig det av sin fru. "Det är ju kvinnan som ska få såna saker av mannen" sa han och skrattade och fortsatte en lång utläggning om att kvinnor måste få det dom vill ha. Jag log lite förstrött och bläddrade i mina papper och knappade på min dator. Sen frågade han om inte jag hade varit i Frankrike någon gång och nej det hade jag inte. Han frågade om jag inte skulle utomlands något i vår och jag svarade att tyvärr har både jag och sambon (ja ni vet ju att det är tjej, men det vet ju inte han) så mycket jobb just nu att det inte passar sig med semester.

Då tyckte han att det var min rätt som kvinna att kräva av min sambo att han skulle ta mig utomlands någon annan gång istället. Ja, kanske det, skrattade jag och en liten jämställdhetsdjävul hoppade fram på min axel och började skrika en massa om kvinnor, män och förlegade könsroller. Jag viftade bort honom och bet ihop eftersom jag kände att jag varken hade tid eller lust att ramla in i en diskussion i ämnet. Särskilt inte andra dagen på nya jobbet.

Sen vred jag om mina tolkningar och låtsades att bildlärarens budskap egentligen handlar om att man ska vårda kärleken och ta hand om sin kvinna och ge henne uppskattning och fina saker om det gör henne lycklig. Ungefär då insåg jag att jag suger på ge min egen kvinna uppskattning av denna typ. Jag är inte en så mycket ge-bort-blommor-och-choklad-eller-parisresor-aktig person av mig. Nej istället gick jag efter jobbet på systemet och köpte en flaska rött och en oxfilé på Hemköp. Lite stämning och lite rödvinsrus kan leda till både det ena och det andra. Kan jag inte ta henne till Paris kan jag ju i alla fall försöka med sjunde himlen...