Sommar och aktivitetstorka
Skolan, jobbet, projekten, stressen. Allt kom och gick. Nu har jag inget att göra, och det är en konstig känsla. Idag gick jag upp klockan sju, inte för att jag måste utan för att jag blir stressad av att sova länge. Jag måste ju upp och kolla mailen, läsa tidningen och komma igång med dagens alla bestyr. Som består av ingenting, får jag påminna mig själv. Rastlöshet tar knäcken på mig ännu värre än vad stress gör.
Kanske ska jobba lite på solbrännan idag. Skulle behöva en uppfräschning. Lite färg på huden och håret, en snygg klippning och filade fötter och naglar vore inte så tokigt. Just nu ser jag ut som en för långhårig lintott i huvudet. En plattång och lite glansspray brukar göra susen. Men ju mer slitet håret blir desto mer glans sprayar jag i det. Häromdagen gick sambon förbi mitt sprayglansmoln och hostade så hon nästan kiknade och konstaterade att hennes näshår skulle vara glansiga fram till midsommar.
Sommarprojekt 1: är alltså mitt hår. Det brukar vara ett ständigt projekt så det kan lika gärna ligga först. Tätt följt av:
Sommarprojekt 2: Skaffa ett jobb. Nu är man nyexad och eventuellt arbetslös. Jag kanske visserligen får jobba kvar på mitt gymnasiejobb. Men skolan ska spara så det kanske handlar om en halvtid. Vem har råd med det? Och min chef, som alltid fixar alla uppdrag åt mig, han ska flytta till Karlstad. Han vill ha med mig dit. Men Karlstad! Är det roligt där?
Sommarprojekt 3: Projekt Midsommar. I abstinensen efter saker att planera och organisera har jag tagit på mig att fixa midsommarfirande. Jag har skrivit listor, googlat recept, handlat jordgubbar och sill och funderat på snapsvisor. Har man inga projekt så får man väl skaffa sig. Det leder också till:
Sommarprojekt 4: Bli en aktiv medlem i RFSL. Jag har varit öppet gay i den här stan i tre år nu och endast varit i RFSL:s lokal två gånger. En gång för att min bögkompis hade en date och vägrade gå ensam och en gång för att min dåvarande tjej skulle gå dit för att intervjua homopersoner och ville ha med mig som ett bevis på att hon också var gay så att hon skulle bli accepterad av intervjuoffren. Effektiv journalistik.
Sommarprojekt 5: är naturligtvis att planera inför Pride och det ska jag börja med nu tänkte jag. Klockan är ju redan åtta ve och fasa.
It's an end of an era
Saknad, förväntan, rädsla, omställning.
Jag började på universitetet. Det var spännande, nytt, påfrestande men framförallt underbart att träffa ett helt gäng med fantastiska vänner. Efter två veckor ringde pojkvännen i Stockholm och gjorde slut över telefonen. Distans var inte hans grej och han hade hittat en ny pingla söderifrån. Men vad gjorde väl det. Jag hade redan startat min förvandling.
Nu är universitetsförvandlingen avklarad. Det handlar inte bara om att mitt huvud är fullproppat med akademiska teorier och modeller. Det handlar också om den enorma förvandling jag genomgått på ett mer personligt plan.
De här åren har förändrat mig. Jag har gått från att vara blond till svarthårig och återgått till blond. Jag har fått pollenallergi, blivit laktosintolerant och kommit ut som gay. Jag har fått en djupare förståelse för mitt eget agerande. Jag vågar gråta inför andra. Jag försöker att arbeta med min envisa stolthet. Jag har lärt känna mig själv, och insett att jag vet vem jag är och är nöjd med det. Samtidigt som jag också insett att jag nog alltid kommer att fortsätta förändras, påverkas av roliga människor i min omgivning, anamma nya, ibland galna, idéer, men med en helt annan trygghet än innan.
Jag har fått underbara vänner som alltid ställt upp och haft förståelse, även när man färgat håret grönt, eller när man håller på att dö av skavsår inne i stan, eller när man tvingat med dem på gayklubb som förkläden.
I torsdags klev vi inte ut på trappan, men vi hade ändå lite av den känslan. Vi bölade ikapp och jag kände den värsta separationsångesten sen mina elaka kusiner stal min rosa plyschråtta när jag var fyra. Jag sitter här fortfarande och känner mig mer övergiven än någonsin. Många av dem har redan åkt, och ett par av dem ska (tack och lov) stanna juni ut. Jag behövde den utskolningsperioden. Men juni går fort och jag vet inte om jag är redo för detta ännu. Jag älskar mitt studentliv och jag vill inte att det ska ta slut riktigt redan. Visst är det nice att vara färdigutbildad. Jag är bara inte färdig-umgåst.
Återigen saknad, förväntan, rädsla, omställning...
"Jag är kåt, men för trött för att göra något åt det."
Det har varit strålande sol och sommarvarmt i flera dagar! Det har jag i alla fall lyckats notera ifrån mitt kontorsfönster eller genom fönstren på skolans bibliotek. Det är sista rycket nu och på torsdag har jag min universitetsexamen! Jag förstår inte hur jag har lyckats kombinera studier på 150 procent, med ett halvtidsjobb och ett timanställningsjobb den sista månaden men det har gått och jag ser äntligen ljuset.
När sommaren kommer och när solens strålar äntligen smeker över huden igen så uppstår alltid samma fenomen. Jag blir så otroligt kåt − och TRÖTT. Det är någonting särskilt med hormonerna den här tiden på året... Kanske därför så många barn föds just nio månader efter denna tid. Problemet är att den här kåtheten inte får något utlopp eftersom jag är alldeles för överarbetad och pollentablettsknarkad att jag inte orkar göra något åt den.
Vi låg i sängen härom kvällen. Flickvännen var lite mysig men jag utbrast: "Älskling, jag är kåt, men jag är för trött för att göra något åt det. Kan vi sova?" Flickvännen som är minst lika trött just nu själv log lite och sa "Bra, jag orkar inte heller. Vi kan väl bara mysa lite."
Mysa betyder sova. Så vi somnade efter tre sekunders kudde-liggande. Som vanligt.
Jag fattar inte att vi för bara ett år sedan kunde ligga och prata om livet i flera timmar hela nätterna och pippa var och varannan halvtimme på dygnet när helst lusten föll på. Jag tror jag behöver lite semester. Jag hoppas tjejen står ut med mig i alla fall tills efter examen på torsdag. Sen ska jag gå tillbaka till att vara en sexmaskin...