Femmelicious

Är hemma med feber och försöker underhålla mig själv på bästa sätt för att inte rastlösheten ska sätta klorna i mig. Hamnade i en massa gamla mappar på datorn där en wordfil med namnet "Gamla Lunarstorm-dagböcker" återfanns. Spännande, tänkte jag och började läsa.

Vilken intressant tidsresa det var! Mitt femtomåriga jag log åt mig mellan raderna och jag kände stor vördnad för den här lilla coola fjortisen som trodde att världen kretsade runt henne. Jag skrev om mina älskade pojkvänner, knäppa klasskamrater som jag "aldrig mer skulle prata med", inskränkta föräldrar som "inte fattar nånting" och ständigt med en underton av att känna mig totalt missförstådd av omvärlden.

Med ett tioårigt facit i handen är det ganska lustigt att se hur det gick sedan. Att "Jag älskar dig för aaalltid" och "Jag kan inte leeeva utan dig" var ganska stora överdrifter var något som jag aldrig kunde gissa då, men som framstår som ganska gulligt så här i efterhand.

Vad sägs om facit till detta inlägg till exempel?

"My ex made me a lesb..." Torsdag 2 augusti 2001
Hej alla! Har just kommit hem efter att ha varit borta som vanligt.. Är det någon som har sett en t-shirt med texten "My ex made me a lesbian"? I så fall skulle jag vilja veta var! Inte för att jag är så värst lesbisk, jag har ju pojkvän så att! Men mitt ex var så knäpp, så det vore ju jättekul!

Jag är lite... Besviken. Stort plus för Annas dojjor dock. Det blir nog bra.

Jag är kär i Salem. Det känns lite förvirrande eftersom jag är flata. Men vad gör man? Jag röstar!

Har hunnit pyssla lite i min silververkstad i helgen. Det blev bland annat en silverbricka med stansad text QUEER på som fick bli ett armband.

Är det bara jag som nyfiket har funderat på vem den där flatan på OS är? "Flatan är tio sekunder bakom" eller "Flatan är strax vid krönet" eller "Flatan börjar knappa in"... Det är meningar man hör hela tiden när man som jag sitter med halva örat vid tv:n och egentligen bara bryr sig halvhjärtat om OS. Min kära sambo upplyste mig däremot om att hon heter Flatland, och att det är ett norskt efternamn.

Synd att det inte var ett riktigt land. Då hade jag velat vara en OS-deltagare därifrån.

Jag har en ny hobby. En kreativ sådan för en gångs skull, nämligen smyckesskapande - hör och häpna. Jag har gått en kurs i tillverkning av silversmycken så nu gör jag halsband, tags, och ringar för fulla muggar. Någon dag kanske jag till och med törs visa upp något alster!

Att gå kurser är faktiskt jäkligt underskattat. Det finns ju tusentals roliga kurser man kan gå, allt i från blomsterbindning till japanska. Nästa mål är att komma iväg på den där fotokursen som jag trånat efter sen jag gick i gymnasiet. Kanske dags att komma till skott?

Mitt nyårslöfte är att jag ska bli elakare. Det kanske låter hemskt, men jag har bestämt mig för att bli bättre på att säga ifrån, att inte vara för snäll jämt och att stå för vad jag tycker även om det är mycket besvärligare. Inte för att jag är dålig på att stå för vad jag tänker och tycker, men ibland är det så lätt att låta saker passera utan att man regagerar mest för att det är edet enklaste.

Ett exempel på detta kom redan första helgen efter nyår när vi skulle på bio. Vi hade köpt biljetterna via internet och betalat tre av fyra med VISA och ett med presentkort. På så sätt slapp vi köa och hämtade bara ut biljetterna i biomaten. Smidigt! Den fjärde biljetten skulle däremot hämtas i biljettluckan eller i godiskiosken. Bra, tänkte vi, för vi ska ju ändå köpa godis och kön till biljettluckan var milslång. När vi kom fram till tanten i kiosken börjar hon klaga på att vi skulle hämta ut en biljett där och sa att det är ju mycket bättre om vi hämtar den i kassan eftersom "det var så lång kö" och att det ju är "två olika system" och massa annat... Så valet stod mellan att snällt gå och ställa sig sist i kön till kassan, eller att bli förbannad över att skyltarna och personalen säger emot varandra, (plus att personalen dessutom är jäkligt otrevlig). Mina argument var istället att om det står på en skylt att man kan hämta sin förbetalda biljett i kiosken så är det smidigare för kunden att göra som det står och slippa stå i två köer. Om det nu är besvärligt och det är två olika system så är inte det kundens problem. Ändra skylten eller fundera över vad som är smidigast i kundsynpunkt.

Jag valde att bli förbannad och det ledde till en diskussion som tog flera minuter. (Tänk vilken kötid hon sparat om hon bara skrivit ut biljetten från början.) Till slut gick vi därifrån med alla fyra biljetter, och jag kände mig som jag precis vunnit ett slagsmål utan en skråma på kroppen.

Det här med att vara elak har sina fördelar. Det vet ju alla som jobbat inom handels. De som är bitchigast får alltid som de vill till slut.

Idag har jag varit julig och bakat pepparkakshus. Jag har även bakat någon hälsosam variant på pepparkakor utan kolhydrater. Tyvärr blev de så motbjudande att jag inte ens vill lägga upp receptet. Sedan glömde jag smält socker på plattan och en rökutveckling utan dess like spred sig i hela lägenheten. Jag fick panik och slängde upp balkongdörren och började vifta med toalettdörren för att blåsa bort rök från brandvarnaren. Brandvarnaren utbröt dock inte, vilket gjorde mig väldigt lättad. Men så här i efterhand känner jag en viss oro över att den inte med ett minsta pip talade om att det var fara på färde... Dags att kolla upp säkerheten här hemma?

Jag har precis börjat julpynta. Det innebär att jag har hämtat en låda krafs från vinden och ställt på hallgolvet. Sedan tog min motivation slut. Sambon A är däremot i full fart med att stryka julgardiner med små tjocka tomtar på. Juligt värre.

Helgen har varit händelserik. I fredags bjöd vi in några kompisar på glöggkväll. Bästa killpolaren C tog med sitt nyaste kompisfynd som är en jättecool snubbe som har ett jättecoolt jobb och som pratar om jättecoola saker. Jag vill också bli kompis med honom och jag och C har redan börjat fila på en strategi om hur vi ska verka mycket häftigare än vi egentligen är och på så sätt behålla honom i vår vänskapskrets och således sola oss i glansen av hans coolhet.

I lördags var vi några som träffades hemma hos kompisen E, och sen drog vi ner på krogen. Det var typ år och dar sedan jag var på en vanlig heteroklubb, så det tog en stund att vänja sig. Det är lustigt att gå ut i en liten stad. Man lyckas alltid träffa på ett halvt dussin personen som man hade hoppats aldrig behöva uppvisa sitt nylle för igen. Bland dem ett ex till ett ex som jag "råkade" knuffa till lite i en trappa på gymnasiet, ett gammalt ragg ur högstadiet som blivit skitlång och töntig, ett hatobjekt ur min klass i gymnasiet som jag på "låtsas" försökt utöva woodoo på och några andra som jag inte ens bevärdigar med att nämna. Däremot träffade jag några trevliga också, typ E från gymnasiet som berättade att hon börjat plugga juridik.

Sedan skulle jag gå iväg på toa och öppnade toadörren. Där stod en panikslagen tjej som i handen höll den andra delen av handtaget som lossnat och gjort att hon suttit inlåst. Hon tackade så hemskt mycket att hon äntligen blev utsläppt. "Inga problem" sa jag chockerat och glömde bort att gå på toa.

Nu har jag varit i Göteborg i tre dagar och åker norröver igen i morgon. Det har varit nice att besöka den här fina staden. Tyvärr har jag mestadels hållit till på mässan, men ikväll ska jag pallra mig bort till Liseberg och spana in deras julpreimär! Man måste ju passa på när man ändå är här.

Jag har en känsla av att Göteborg är en nice gaystad. Min gaydar har pipit till en hel del! Jag skulle till och med kunna tänka mig att flytta hit på heltid. Inte för att jag funderar på att flytta ifrån Norrland, men ibland är det kul att leka med tanken.

I morgon klockan 13.00, norrländsk tid, drar jag söderut för att jobba på utbildningsmässan Kunskap & Framtid i Göteborg torsdag till söndag. Det ska bli trevligt, trots att flygplan är min stora skräck i livet. Ser mest fram emot hotellfrukost fyra dagar i rad dock. Samt att jag ska passa på och träffa exkexet Bruden M som flyttat tillbaka dit efter typ två år i Norrland. Det var jättelängesen jag såg henne så det ska bli kul att hälsa på nere i hennes gamla hoods.

Nu måste jag fortsätta packa.

Jag och A har en liten crush.

Dock inte på varandra utan på Mariette i Idol! Redan första gången hon gled in i TV-rutan vidgades fyra ögon och två hjärtan började banka lite extra här hemma hos oss. Vår gaydar var nära att haka upp sig och vi svor på att äta upp varandras dojjor om det visade sig att hon av någon outgrundlig anledning skulle föredra män framför kvinnor.

Det var obefogad oro som tur va, och vi slapp äta skor. Det visade sig dessutom att A känner hennes tjej. Såklart. Typiskt gayvärlden. Men då fick vi i alla fall anledning att lägga Mariette på hyllan och återgå till att bara vara kära i varandra. Vilken tur! Hur är det egentligen om båda i ett par skulle råka bli kära i samma person? Det måste ju vara jättekrångligt. Får man ha olika veckor då?

Nu är vi istället stolta fans som faktiskt måste inse att vi blivit Idol-knarkare av stora mått. Vi har väl aldrig följt Idol så här intensivt. (I alla fall inte erkänt det.) Det är kul att vara flata när man spelar i samma team som en person som Mariette som är så charmerande och ball! Hon sätter lite guldkant på vår annars ganska oglamorösa och inrutade gayvardag. Det är coolt att vi också är flator och alltså är liiite mer som Mariette än vad alla andra vanliga heterosvensson-bondlurkar är!

Vi röstar sönder våra SMS-tummar.