En människa i en annan människa
Hennes mage såg gravid och rund ut och jag till och med kände på den! Senast jag kände på en gravid mage var när jag boxade på insidan av min egen mammas, tror jag. Jag har inte träffat H på ett tag, och när jag klev in i lägenheten kände jag mig konstigt blyg på något sätt. Ungefär som att jag hoppades att magen skulle få ett bra första intryck av mig, eller som att jag var rädd för att förolämpa den på något sätt genom att råka säga något knäppt, eller fråga korkade frågor som alla andra frågar. Istället utbrast jag "cooolt!" och var sedan tyst och fånigt förbluffad.
Jag undrar hur pinsamt fascinerad och häpen jag kommer vara den dagen när barnet väl tittar ut... Jag har plockat fram Lennart Nilsson ur bokhyllan och trollbundet undersökt hur stor bebisen kan vara och vad den kan ha för sig där inne just nu. Jag måste erkänna att det faktiskt pirrar lite i min egen skaffa-barn-nerv...
Du är i alla fall en sympatisk människa och det är ju superbra. :) Jag skulle bli glad om mina kompisar var som du när/om jag blir gravid.
nu vet jag inte hur gammal du är, men jag kan ju säga att det pirrar rätt rejält i min skaffa barn nerv! dock skrämmer det (förståeligt)livet ur min flickvän eftersom vi bara är cirkus 19år... men en vacker dag så!
Hej du! Din blogg försvann från mina länkar när jag bytte dator och sen har jag glömt kolla (sen i april typ), men det är skönt att se att du fortfarande bloggar och att det går bra! Grattis till jobbet! Visst är det fantastiskt att se sitt eget namn på namnskylt, och att faktiskt vara högt värderad och uppskattad för det man gör och kan. Hoppas att det kommer gå fint!
// Linnea
det är helt fantastiskt! fick själv barn när jag var 21 och det var .. obeskrivligt :)!
skräpning nu vill vi ha inlägg
Håller med föregående talare... We miss you! :)
För en gångs skull lärde jag mig något genom att läsa en blogg. Det är inte varje dag man gör det direkt, tack för att du lägger ner din tid på att blogga :D.