Lång, lesbisk och lycklig

Jag är relativt lång. Jag har alltid haft komplex över att jag alltid varit längst bland mina vänner. (Nu råkade mina kompisar i högstadiet tillhöra släktet pygmé och därför såg jag i jämförelsen med dem ut som jätten Gluff-Gluff.)

Saken blev inte bättre för att min första pojkvän, (jo det var somsagt långt innan min lesbiska era) var tre centimeter kortare än jag. Ve och fasa. De där tre centimetrarna blev till tre väldigt stora och problematiska dystra moln över min nyvunna lycka. Töntigt, tyckte mina kompisar. (Som aldrig någonsin skulle riskera att möta en kille som var kortare än dem utan att vara ett litet barn. Eller dvärg.)

Killen i fråga hade också problem med de där tre centimetrarna. Varje centimeter blev som ett bevis på hans omanlighet och hans mindervärdeskomplex växte sig allt större. (Tills han kände ett behov av att återfå sin manlighet tillsammans med en liten chic brud i en dusch, men jag är inte bitter. Längre.)

Egentligen borde det inte spela någon roll. Och det gör det inte heller så länge man älskar varandra. Min mamma och pappas bästisar är ett levande bevis på att längden inte har någon betydelse. Han ser ut som en gråsugga och hon ser ut som en trafikskylt bredvid. Men de är jättesöta och jättelyckliga.

Men varför bryr man sig då? Det har jag ingen aning om.

Flickvännens kompis H beklagade sig för en tid sen. Hon och hennes kille är lika långa, och det medför platta skor för henne. Nu tycker ju jag att det är skillnad på lika lång och tre centimeter längre, men jag kan ändå relatera till hennes känslor.

Nu är det ju så att min flickvän är ett helt huvud kortare än mig. Så jag är återigen jätten Gluff-Gluff. Visst kan jag tycka att det är lite jobbigt, men samtidigt så måste ju en vara längre än den andra om man inte är lika långa.

Kompisen H tittade anklagande på oss och sa: "Det är så orättvist! Ni lesbiska kan ta mig tusan vara hur långa ni vill, det är ingen som bryr sig om att fel person är längre än den andra! Om ni två står och hånglar ute på gatan är det ju ingen som kommer att tänka på att den ena är längre än den andra. Ni fattar inte hur lyckliga ni är!"
 
Jag garvade högt och insåg att flatigheten har fler fördelar än de som är synliga med blotta ögat.


Kommentarer
Postat av: Cilla

Hur lång är lång? Över 1.80?

2007-10-19 @ 23:40:16
Postat av: linalainen

jag är jättelång

Postat av: Joe

va, är det sant?! jag som trodde att jag var den enda långskånken på 1.80 i en flatvärld som enbart består av kortisar! det finns alltså hopp!

2007-10-22 @ 09:52:43
Postat av: fantastiska A

Tur att du träffa mig då ;) Du är långstången och jag är Arnoldina Schwartzenegger... ;)

2007-10-22 @ 12:29:37
Postat av: Femmelicious

Härligt att höra att det finns fler! :)

2007-10-22 @ 12:49:54
Postat av: Camilla

haha,
trevligt att de finns fler, själv är man då bisexuell och 1.83 ^^

2007-10-27 @ 20:53:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback