Femmelicious

Jag sitter med datorn i knät och en milkshake i handen och skriver lesbiska anekdoter från förr och nu. Skriver på ett litet projekt som ska skickas in innan februari. Jag älskar att skriva, så svårigheten är inte att komma på ämnen, utan mer att begränsa sig till det som är mest intressant.

Däremot så kan jag inte riktigt begripa vad i mig själv som är intressant just av den anledningen att jag råkar vara gay. Det mesta som händer i mitt liv, och det mesta som gör mig till den jag är har knappt alls något med min flatighet att göra.

Så vad vill man egentligen veta om någon som är speciell bara av den anledningen att man är en aning lesbisk? Är det bara traditionella flatgrejer som är av intresse, typ hur man kom ut för sina föräldrar, hur man kom på att man var gay, eller hur det var första gången med en brud. Det måste ju finnas andra intressanta saker. Tycker man.

Men vad vet jag. Jag är nog inte så jävla intressant som jag egentligen skulle vilja utge mig för att vara. Jag kom på att jag var gay, jag träffade tjejer, jag kom ut för mina föräldrar, jag träffade fler tjejer. Ja typ så. Allt har gått så väldigt smidigt. Hade jag stött på några motgångar och fördomar hade jag kanske kunnat skriva lite djupare och mer insiktsfullt. Men som det är nu så tycker jag inte att mitt liv skiljer sig så avsevärt mycket ifrån mina heteropolares.

Ett av ämnena handlar exempelvis om hur jag som flata definierar "vår" musik. Vadå "vår" musik? Jag har aldrig tänk att bara för att jag råkar vara gay så skulle jag lyssna på någon särskild musik.

Jag känner mig inte så värst annorlunda. Jag är flata, men liksom det är väl inget mer med det? Nåja, jag har ju trots allt ganska mycket material i min lilla hjärna som ändå har ett och annat med flatlivet att göra. Ska plita ner lite mer och se om jag någonstans sticker ut och blir en sån där intressant person som folk actually orkar läsa om i en bok. Önska mig lycka till...