Femmelicious

Slut. Det är ett så hemskt ord på något sätt. Det låter så hårt, bestämt och definitivt. Vi bytte tillbaka nycklar igår och tårarna sprutade. Jag känner mig helt rutten, elak och tom. Jag var tvungen att trösta mig själv med att shoppa tre par Frank Dandy-trosor idag. Kalla mig knäpp, men det kändes faktiskt en smula lättare sen. Tog med mig min bleka rumpa och la mig i solariet en stund också. Nu råkar jag vara helt emot att sola solarium (tanten med pekpinnen och alla cancervarningar inom mig skriker och stampar fötterna hårt rätt ner i samvetet) men jag behövde helt enkelt lite uppiggande färg. Eller så ville jag kanske på något självdestruktivt sätt utsätta mig själv för lite farlig strålning just för att jag är värd lite dåligheter. Tillbaka till det dåliga göra-slut-samvetet alltså. I och för sig tror jag mer på alternativ ett, att jag ville bli brun...

Min kompis i alla väder, Snusan, tycker inte att jag ska ha dålig samvete. Så halva jag försöker se positivt på mig själv. Trots att jag kanske råkar vara dum i huvudet så är jag ändå rätt okej med vissa saker. Bland annat följande.

Kuriosa som jag är stolt över: 
- Jag har lärt mig skolfrökens melodifestivallåt "Trying to recall" på gitarren.
- Jag har lyckats dammsuga upp ett lypsyl som senare kunde räddas.
- Jag har inhandlat en menskopp. (För er som missat det är menskoppen den största innegrejen man kan skaffa inom mensigheter.)